Miraklet

Så kom han då. Två och en halv vecka före utsatt dag.

En späd, blond krabat med stora behov av närhet, trygghet, mat och sömn. Och livet blir sig aldrig mer likt!

Äntligen...

Nu äntligen börjar det likna nåt.

Vi hade halvt om halv vant oss vid öppna hyllor i köket efter att i omgångar ha skickat iväg köksluckor på ommålning nere i garaget. Med 3 lager grundfärg och 16 timmars torktid mellan varje strykning så pratar vi inte dagar. Vi pratar VECKOR.

Nu är det bara lådfronterna och resten av köket kvar.

Men vi ska ju ha nåt att göra i sommar också... ;-)

Vad gör man när det regnar?

OK, tänk positivt nu. Vad är fördelarna med fyra dagars intensivt regnande?

- Man kan elda i öppna spisen varje dag utan att verka dum.
- Man slipper vattna i trädgårdslandet.
- Man behöver inte borsta pollen från bilen.
- ... nej, nu kommer jag inte på något mer.

Men ingen behöver ju vara sysslolös ändå. Vårt fokus nu ligger framför allt på den lilla/lille individ som snart (?) ska komma.

Helgens pyssel var bland annat att sy påslakan och örngott från våra gamla lakan. Ekologiskt så det smäller, men man slipper också mönster med nallebjörnar.

En Ovanlig Tisdag

Den ena dagen är inte den andra lik. När man vaknar och tror att det ska bli en helt vanlig regnig tisdag, då slår slumpen till och förvandlar dagen till En Högst Ovanlig Tisdag.

Det började för Js del när han skulle hämta hyrbilen. För en tid sedan blev vi påkörda bakifrån i låg fart, och Js Fiat fick sig en liten törn. Försäkringen erbjöd hyrbil under reparationstiden. En Ford Fiesta. Inte direkt nåt att drömma om. Men se där, vad som kördes fram. En rymlig Ford Focus kombi, med Flexifuel. Så nu kan J testa den i några dar. Den är en dröm att köra, rapporteras det. Har vi verkligen inget ärende längs E4...?

För As del började den Ovanliga tisdagen med ett ovanligt möte. På morgonpromenaden runt sjön dök två älgar upp. Eller dök upp var kanske fel ord, de låg och vilade 15 meter från stigen. Bedavovven blev så klart lite nipprig men de brydde sig inte om att sticka fastän hon skällde som bara hon kan. Lite märkligt är det, att möta älg så där i vardagen. Och så nära. Det är ju inte direkt utmarkerna vi bor i.

Jordgubbarna har blivit röda och fina. Är inte det lite tidigt? Men det är ju en Ovanlig Tisdag, så det är kanske därför...?

I brevlådan denna Ovanliga Tisdag låg fyra paket. Japp, fyra. Vi har börjat shoppa lite bebiskläder på Tradera och idag blev det utdelning av paket minsann. Nu kan han/hon gärna få komma. Eller i alla fall nästa vecka. Eller kanske ännu hellre i slutet av nästa vecka, för då har vi bägge jobbat klart med alla viktiga (?) jobbgrejer.

Och bara för att det är en Ovanlig Tisdag så rapporterade vännerna M & S att de fått en liten kille, igår. Sex veckor för tidigt visserligen, men alla mår bra. Hurra!

Hur varm blir bastun då?

Vår bastu är verkligen ett skönt tillskott till villan. Sena kvällar brukar J slå på bastun och sitta av lite tid. Vardagslyx.

Den blir varm på ett kick, tack vare ett något överdimensionerat aggregat. Hur varm vet ingen. Förrän nu. Lovar återkomma med en rapport.

Tack Js mamma för termometer, stäva och annat i bastu-kitet!

Ett fynd bakom den risigaste busken

Det sägs att man ska bo i ett gammalt hus i ett helt år innan man gör något med trädgården. Man ska gå där i lugn och ro, och beskåda vad som växer upp, innan man gör förändringar.

Ett år räcker inte, hävdar jag. Det är nu andra sommaren vi bor i huset och NU börjar det gro i alla möjliga hörn. Lite rensning av gamla snår, lite gödsel, jord och vatten har gjort underverk med trädgården. Nu doftar både syren och kaprifol, när man går förbi på kvällen.

Vid entréns lilla slänt växer det någon slags oxbär. En mega-trist buske som mest ser risig ut, alla tider på året. I väntan på att vi ska bestämma oss för vad vi ska ha istället, får den bo kvar. Den ger ju insynsskydd från vägen.

Men ikväll, just ikväll, hände något. I slänten som jag faktiskt passerar varje dag och som jag även grävt ned lite nya växter i, såg jag något som jag inte sett förr. Bakom alla risiga grenar på den trista oxbärsbusken växte en ros. Och inte vilken ros som helst utan en daggros. En av mina favoriter, på topplistan över vad som ska planteras i trädgården, när tiden finns.

(Hitta en ros i bilden ovan, om du kan...)

Snabbt beslut. Bort med oxbär. Fram med såg.

Och se, en daggros som kanske kan trivas lite bättre nu, när konkurrensen är borta.